Go with the flow!
Jag var på Mando idag ( igen). På senaste tiden har jag fått gå där lite oftare med tanke på det som hände min pappa och att risken för återfall är överhängande just nu. Jag gör ju allt i min makt för att jag inte ska bli sjuk igen, men jag tackar inte nej för lite extra stöd just nu.
Hur gör man när maten inte smakar något? Hur gör man när man känner sig proppmätt hela tiden? Hur gör man när man inte har någon aptit alls? Skulle jag vart sjuk igen så skulle ju lösning vart " ja men det är ju bara att äta", men eftersom jag inte är sjuk och det inte är sjukdomen som härjar i mitt huvud så vet jag inte vad jag ska göra. Det är ju inte bara att äta i detta fall. Hmmm... Jag har ett litet dilemma eller ja ett litet problem just nu. I am stuck!
Allt flyter på just nu, det gör det faktiskt. Jag har ork och energi igen till att göra vad jag vill. Jag har jobb och jag har skola som jag sköter som jag ska. Inga tankar på att ge upp eller gräva en grop till mig själv
Jag har inte mått så här "bra" (med tanke på omständigheterna) på väldigt länge
I am glad to be here now!
Hur gör man när maten inte smakar något? Hur gör man när man känner sig proppmätt hela tiden? Hur gör man när man inte har någon aptit alls? Skulle jag vart sjuk igen så skulle ju lösning vart " ja men det är ju bara att äta", men eftersom jag inte är sjuk och det inte är sjukdomen som härjar i mitt huvud så vet jag inte vad jag ska göra. Det är ju inte bara att äta i detta fall. Hmmm... Jag har ett litet dilemma eller ja ett litet problem just nu. I am stuck!
Allt flyter på just nu, det gör det faktiskt. Jag har ork och energi igen till att göra vad jag vill. Jag har jobb och jag har skola som jag sköter som jag ska. Inga tankar på att ge upp eller gräva en grop till mig själv
Jag har inte mått så här "bra" (med tanke på omständigheterna) på väldigt länge
I am glad to be here now!
Pappa i mitt hjärta
Den 13e juni 2011 förändrades mitt liv för alltid. Den 13e juni 2011 försvann en del av mitt hjärta. Den 13e juni 2011 dog min käre far i sviterna av en allvarlig och stor hjärnblödning.
Saknaden är enorm och den gör ont. Tårarna rinner nedför kinderna och den salta smaken täcker mina läppar. Jag vet att pappa inte skulle velat att jag grät och var deprimerad och det tänker jag på varje dag, men saknaden gör alldeles för ont och tårarna kan jag inte förhindra. Däremot har jag kunnat förhindra en depression, istället lever jag mitt liv som vanligt dock med ett hål i hjärtat som aldrig kommer att läka.
Jag är en gammal anorektiker och nu snart 1,5 år har jag varit friskskriven från Mando där jag gick i behandling i 5 år och under denna tid var pappa det största och bästa stödet man kunde ha och önska sig. Han ställde alltid upp vad det än gällde. Ville jag ha en spegel då gick han och köpte en och smusslade in den till Mando, det är kärlek<3 Han lät mig gå tidigare från sommarjobbet och han tog väl hand om mig, det är kärlek<3... Allt han gjorde och allt han sade var och är kärlek än idag i mitt liv. Minnet av min käre pappa kommer alltid att leva kvar i mig, han kommer alltid att vara levande för mig.
Nu efter att han gått bort har jag halkat in på gamla banor med att jag dragit ned på maten och det syns på vikten, men jag tänker och vill inte bli sjuk igen..BEEN THERE DONE THAT AND NEVER AGAIN! Pappa ville alltid att jag skulle må bra och vara frisk och förbli frisk var en av hans största önskningar och det tänker jag förverkliga. Jag tänker fortsätta vara frisk och därför har jag kontaktat Mando igen för att få rätsida på saker och ting. Jag ska vara den dotter som pappa ville att jag skulle vara. Jag ska gifta mig och skaffa barn, jag ska plugga,jobba och leva livet...JUST AS HE WOULD HAVE WANTED..
Älskar dig pappa. Du är alltid med mig i mitt hjärta. Jag ska aldrig glömma dig. Vila i frid så ses vi igen en vacker dag<3
Saknaden är enorm och den gör ont. Tårarna rinner nedför kinderna och den salta smaken täcker mina läppar. Jag vet att pappa inte skulle velat att jag grät och var deprimerad och det tänker jag på varje dag, men saknaden gör alldeles för ont och tårarna kan jag inte förhindra. Däremot har jag kunnat förhindra en depression, istället lever jag mitt liv som vanligt dock med ett hål i hjärtat som aldrig kommer att läka.
Jag är en gammal anorektiker och nu snart 1,5 år har jag varit friskskriven från Mando där jag gick i behandling i 5 år och under denna tid var pappa det största och bästa stödet man kunde ha och önska sig. Han ställde alltid upp vad det än gällde. Ville jag ha en spegel då gick han och köpte en och smusslade in den till Mando, det är kärlek<3 Han lät mig gå tidigare från sommarjobbet och han tog väl hand om mig, det är kärlek<3... Allt han gjorde och allt han sade var och är kärlek än idag i mitt liv. Minnet av min käre pappa kommer alltid att leva kvar i mig, han kommer alltid att vara levande för mig.
Nu efter att han gått bort har jag halkat in på gamla banor med att jag dragit ned på maten och det syns på vikten, men jag tänker och vill inte bli sjuk igen..BEEN THERE DONE THAT AND NEVER AGAIN! Pappa ville alltid att jag skulle må bra och vara frisk och förbli frisk var en av hans största önskningar och det tänker jag förverkliga. Jag tänker fortsätta vara frisk och därför har jag kontaktat Mando igen för att få rätsida på saker och ting. Jag ska vara den dotter som pappa ville att jag skulle vara. Jag ska gifta mig och skaffa barn, jag ska plugga,jobba och leva livet...JUST AS HE WOULD HAVE WANTED..
Älskar dig pappa. Du är alltid med mig i mitt hjärta. Jag ska aldrig glömma dig. Vila i frid så ses vi igen en vacker dag<3
I am back
Jag mår bra nu.
Jag har haft en speciell sommar minst sagt men jag mår bra nu. Har nog aldrig mått så här bra som jag gör nu. Min pappa har gått bort men ändå står jag stark med båda fötterna på jorden. Jag lever livet igen med vänner, Johannes och mamma. Jag gör saker igen och jag orkar igen. Jag har skaffat jobb och jag älskar att jobba och jag har bestämt mig för att fortsätta att plugga i höst. Jag har fått styrka nånstans ifrån och det tackar jag för.
Jag har haft en speciell sommar minst sagt men jag mår bra nu. Har nog aldrig mått så här bra som jag gör nu. Min pappa har gått bort men ändå står jag stark med båda fötterna på jorden. Jag lever livet igen med vänner, Johannes och mamma. Jag gör saker igen och jag orkar igen. Jag har skaffat jobb och jag älskar att jobba och jag har bestämt mig för att fortsätta att plugga i höst. Jag har fått styrka nånstans ifrån och det tackar jag för.
