Hit med skavankerna
Hela tiden är man ute efter att prestera bättre och bättre, man vill bli perfekt. Man vill inte ha en enda skavank eller några som helst fel. Man vill inte ha fel och man vill inte se fel, allt handlar om perfektionism. Det ska helt enkelt vara perfekt.
Det intressanta är att om allt skulle vara perfekt skulle vi inte finnas till, varken stjärnorna, jorden eller människorna inte ens solen skulle finnas till. Enda anledningen till att vi finns till att när självaste Big bang small till så frigjordes en massa partiklar sk materia men samtidigt som det fanns materia fanns det även antimateria vilket "åt upp materian" och skulle allt ha vart perfekt skulle antimaterian ätit upp allt och inget hade funnits kvar för att bilda universum,solsystemet, jorden och oss människor.
Det var helt enkelt så att vissa av dessa materior inte passade in med antimaterian det var dessa delar som inte var perfekta som skapade oss.
Man ska tacka att det perfekta inte går att nås. Om inte du eller jag skulle ha våra fel och brister skulle inte vi finnas till. Skulle det inte finnas fel i världen skulle ingen finnas till och skulle inte det funnits fel under Big bang skulle INGET funnits till alls.
Men visst man ska ha som mål att bli bättre och bättre, för det är ju kunskap och lärdom som ger mening åt ens liv på ett sätt. Men man ska inte vara ute efter att skapa perfektionism för felen måste finnas där som en påminnelse om att vi är dödliga och har något att kämpa för och mot.
Det är felen som gör oss! Utan fel skulle vi inte ha personligheter utan alla skulle vara likadana, vad tråkigt det skulle bli då.
Så jag säger bort med perfektionismen, låt alla ha sina fel och brister det är det som gör allt så spännande.