froggster

Irritation, vart kommer det ifrån? Jag menar vaför ska en sådan känsla som irritation finnas? Det är en onödig känsla som bara tar en massa tid som man skulle kunna använda till mer vettigare saker i livet. Det är liksom en onödig plats tagare i huvudet, i hjärnan. Det finns så mkt mer man kan ha i huvudet en just denna känsla av irritation.
Jag önskar att det skulle vara lätt att ta bort det, men det är det inte. Jag försöker om och om igen att försöka bli av med all irritation jag har inom mig men det är svårt.
Jag tror att först och främst måste man urskilja vad irritationen grundar sig på, är det för att man är arg, för att man har ångest, för att man är rädd...Att vara irriterad är inte iofs en känsla i sig utan själva irritationen är en komplikation av en tidigare situation eller en tidigare känsla som man inte kunnat bemästra.
Jag kan ex känna att jag blir irriterad på allt och alla när jag är trött, när jag är arg eller bara allmänt helt slut. Och jag blir ju inte av med irritationen om jag inte gör något åt själva grunden, jag kan inte arbeta bort det om jag inte börjar från grunden. Men det är svårt ibland att veta vad det beror på, för det kanske finns så många olika faktorer som påverkar och då kanske det är så att det är alla faktorer som leder just till irritation.
Jag menar, allt hänger ihop på ett eller annat sätt som ett pussel.
Man kan vara irriterad på människor av olika anledningar och för att man ska slippa känna så gentemot dem så gäller det att vara ärlig och ta tag i det som irriterar än, för på något annat sätt blir du inte av med denna känsla.
Jag är själv väldigt dålig på att vara ärlig om mina känslor gentemot andra i rädsla för att såra dem, men egentligen så sårar jag ju dem mer genom att inte vara ärlig. Nu menar jag inte att jag ljuger på det sättet, men jag lever i en konstant inre lögn på ett sätt men ändå inte. Jag liksom dras med dessa känslor ihopp om att de ska försvinna av sig själv, men det är ju det dem inte gör. De maler på där hela tiden och tillslut blir det för mkt och man bara vill försvinna. Ärlighet varar längst säger man och det är väldigt sant.
Inför den kommande veckan så ska jag lova att vara mer ärlig med mina känslor gentemot alla, för så som det är nu funkar inte för mig. Jag håller på att gå mentalt under och smälla sönder dörrarna hemma när jag är ensam.