froggster

Att tiden kan gå så fort, men ändå så sakta. Det där med tiden är en spännande sak för jag har vart med vän med Cilla i 4 år idag. Det känns som att vi vart vänner mer än så, men ändå inte. Det brukar sägas att "den bästa tiden är i början", då menar jag att man är typ "ny kär" och nu menar jag inte som mellan kille/ tjej utan det förekommer även i vänskaps relationer..Men det stämmer ju inte alls, för jag är typ helt stört kär i Cilla än idag och min "vänskaps kärlek" till henne blir bara starkare och starkare för varje dag som går. För varje dag som går så uppskattar jag henne mer och mer och för varje dag som går så växer vi oss starkare och starkare..
Helt enkelt så blir det bara bättre och bättre ju längre tiden går..
Vi har haft 4 underbara år bakom oss men det bästa är att vi kommer ha en helt underbar framtid framför oss, tänk vad vi har gjort av 4 sjuka år. Hur mkt har vi inte åstadkommit under dessa år som sjuka dårå?..Och vad kan vi inte lyckas med som " friska"...Vi har alla möjligheter halvan!...

Allt började med typ ett blygsamt "hej, jag heter Cilla" och ja " ja, hej jag heter Jane"..och där började en obeskrivlig vänskap med allt vad man kan tänkas uppleva tillsammans...Jag tänker inte ta upp våra bravader för ja, vissa av dem är helt enkelt jaaaa...Jag säger inte mer=P...hahaha!...
Det började med ett "hej" och vete f*n vart det slutar för efter 4 år har vi utvecklat våran kommunikation till mer än ett "hej"..haha!...Du vet vad jag talar om halvan=P...hahaha!...

Du är värdefull, jag har så mkt tacksamhet mot dig H1, Cilla, dumbo, sambo, halvbo...Ja, U name it ett kärt barn har många namn=)...hehe!..
Jag ser framemot alla framtida bravader med dig och alla framtida "utmaningar" med företag och ja allt som står på den där listan..hehe!....

Love u h1...Forever and ever=)...

( nej vi är inte lesbiska, jag har en pojkvän som jag älskar nåt enormt)...