froggster

Den 7e januari 2005 vaknade jag upp med en enda tanke, med en enda känsla, med ett enda mål " jag måste ner i vikt för att jag är fet".. Jag kommer ihåg exakt den känslan jag hade, jag kommer exakt ihåg hur allt började att planeras. Det var det dummaste beslutet jag nånsin kom att ta och det var det dummaste beslutet jag nånsin har tagit( hittills), tror iofs inte att det finns nåt dummare beslut man kan fatta när det inte finne någon grund alls...
Men jag bestämde mig den 7e januari 2005, att ner i vikt ska jag och fort ska det också gå. Där började min strävan efter en smal kropp, efter en fin kropp, efter en kropp som jag skulle vara nöjd över...
Vart är jag 5 år senare?...Ehm, jag är i ett helvete eller nu är jag visserligen påväg ur det helvetet men de 5 senaste åren har vart det mest tuffaste, jobbigaste och det mest "onödigaste" som man kan tänkas behöva gå igenom.
Jag menar, jag har gråtit över maten i 5 år, jag har hatat mig själv och min kropp över allt annat i 5 år nu. Jag har vart sjuk i anorexia nervosa nu i 5 år. Finns det nåt mer onödigare? NEJ!
Jag fattar inte hur eller varför jag bestämde mig för att gå ner i vikt, visserligen hade jag ingen aning om vart jag var påväg då. Jag skulle bara gå ner lite i vikt, men ehm nej det blev lite mer än lite liksom...
Jag har kämpat för att behålla mitt liv i mer eller mindre 5 år nu, jag har kämpat mot sjukdomen i 5 år nu, jag har haft mina "ups- and downs" flera gånger. Jag har gett efter för sjukdomen om och om igen och det är dem dummaste vägarna jag tagit under dessa år. Att jag bara inte kört rakt fram liksom?..
Ibland undrar jag hur allt skulle ha sett ut idag om jag inte hade blivit sjuk, om jag inte hade bestämt mig för at gå ner i vikt? Fast det är bara funderingar som jag aldrig kommer att få svar på.
Det enda jag är ganska säker på att jag inte skulle ha med mig så här mkt negativa konsekvenser i min ryggsäck som jag har med mig nu, men visst har jag även erfarenheter som få personer har och som förhoppningsvis få personer kommer nånsin att ha....
Jag gjorde ett dumt val 5 år sen, jag gjorde ett val som påverkar mitt liv än idag. Men samtidigt som jag gjorde det valet då, så gjorde jag det motsatta valet till max för 5 månader sen och det var att gå upp i vikt( igen) och bli av med sjukdomen helt och hållet.
5 år av sjukdom räcker för mig, inte en enda dag till ska den få....

"Det är inte värt att lägga ner hela sin tillvaro på att bli smal när man inte ens känner sig smal"
Jag ska iaf aldrig mer banta, det är nåt jag har helt klart för mig..."been there done that and sorry I cant do it again"...Det skulle bli min död och dö det vill jag inte.
Så börja aldrig banta, ni är hur fina som ni är