froggster

"Det är när man har ångest, det är när man har smärta som man gör rätt"

Ibland har man som patient svårt att veta när man gör rätt och när man gör fel. men så här är det. När du inte känner av obehag så vet du att du inte gör helt rätt, när du har ångest och känner en enorm olust inom dig inför att kanske äta en viss maträtt eller göra på ett annorlunda sätt.Ja, det är då du gör rätt. Det låter ju inte klokt, men så är det..Om du verkligen vill bli frisk och gå emot sjukdomen ja då gäller det ju också att utsätta sig för den där smärtan man undviker.
Man är rädd för att ha ont psykiskt, man är rädd för att gråta, för att ha panik. Men varför inte bara göra det, utsätt dig för maximal ångest ett tag så släpper det. Ju längre tid du väntar desto svårare och längre blir det. Ju mer energi du ger sjukdomen desto svårare blir det att bli av med den.
Oftast så kanske man tänker," men jag orkar inte mer, jag kan inte utsätta mig för mer ångest än vad jag redan gör"...Fast där har du fel!..Du kan om du vill!...Jag menar om du är beredd att må skit ett tag, ja då är du beredd att bli frisk också..Om du inte är beredd att ta alla smällar, ja då är du inte redo för att bli frisk heller. Då har du inte viljan. Man kan säga hur mkt man vill och så, men så länge man inte gör det man säger så funkar det. Man kan inte bara ha en vilja i teorin den måste finnas i praktiken också. Allt handlar om att göra inte bara tänka.

Tänk inte, gör det bara!...För börjar man tänka ja då börjar man tveka också och börjar man tveka ja då brukar det inte bli nåt av det alls....
Det är ok att ha ångest, det är ok att må dåligt. Du kommer inte att må dåligt resten av livet bara för att du har det extremt jobbigt en period. Det kommer att vara så ETT TAG, men som sagt ju längre du väntar desto längre tid kommer ångesten att hålla i sig också..
Tro mig, jag vet vad jag snackar om!
Jag gör fel val dagligen, men det är först på den senaste tiden som jag börjat att göra rätt i flera avseenden. Och den ångest man får då är inte kul,men vet ni hur stark man känner sig efteråt?...När attacken släpper och man kan andas igen..Ja då känner man sig som en segrare, för då har man gjort helt rätt och överlevt.
Är man sjuk så har man ångest när man äter och när man INTE äter, så varför inte bara äta då och ha ångest av en anledning?...Av den anledningen att du försöker få tillbaka ditt liv igen?...Det är väl onödigt att må skit över "ingenting"( nu var jag lite hård), men så är det ju. Gör du som sjukdomen säger, ja varför ska du ha ångest då...Det du ska ha då är dåligt samvete. Vänd på det och skaffa dig ett liv igen!
Jag och många andra håller på att göra det i JUST DENNA STUND!....