froggster

Det är inte alltid saker går helt rätt, det är inte alltid man gör allt helt rätt och det är inte alltid man lyckas med allt. Och det är ju så livet är, man klarar inte av allt man ger sig in på. Ibland tar man ett snedsteg och inser att ens krafter inte riktigt räckte eller räcker till. Visst att det känns surt då,om man är en perfekttionist som jag så kan det göra riktigt ont och det kan kännas en lång tid efter. Det känns som ett nederlag som ett stort misslyckande. Men det man ska komma ihåg i dessa lägen då allt inte går som man tänkt sig då man inte rikttgt når fram till ribban, är att man inte ska ge upp och lägga sig pladask på marken. Nej, man ska ta sig i kragen och säga" Visst jag klarade det inte nu, men jag försöker igen"...Man lär sig ju av felen man gör och då upprepar man ju inte misstagen engång till.
Man gör fel och det är mänskligt, man gör fel om och om igen och det är inget fel i det alls. Det som är felet är inte resa på sig igen. Jag menar, jag har kommit ur kurs litegrann just nu med behandlingen jag går i för mina problem med maten, men det är inte hela världen. För jag har ändå lyckats med så mycket de senaste veckorna.
Visst hade jag som mål att klara av behandlingen också under tiden jag jobbade eller under tiden jag varit borta från "mando", men nej jag klarade inte av att ha så många bollar i luften men nu vet jag det.
Jag vet att jag har mycket kapacitet och jag klarar av mycket, men inte alldeles för mycket samtidgt. Jag har kraft och jag är stark men jag är ingen supermänniska som klarar av allt galant direkt.
Men visst har jag misslyckats med vissa saker, men samtidigt så har jag lyckats med mycket också. Jag har helt på egen hand jobbat bort några förbjudna livsmedel. Jag har på egen hand testat att äta förbjudna livsmedel utan mandos eller min behandlares direktiv. Jag har utmanat mig själv och jag har klarat av det.
Ibland lyckas man och ibland misslyckas man, just face it...Ingen är som sagt perfekt och tråkigt skulle det ju vara om nu alla var det, eller hur?!...Vad skulle man sträva efter då?!..Inget!..Inga mål att ha, inget att förbättra..Bara vara som man är...Nej, låter inte kul alls!...Så fortsätt att vara icke perfekta som kommer man nån vart i livet=)...
Om det känns som att man inte klarar av nåt, eller om saker och ting går för sakta..Lägg ut dit liv på 1 år och se då på vad du gjort.. Jag kan t ex ta mitt liv. Jag har haft ett händelserikt år...Men jag har alltid haft drömmar och mål, visst var det långt borta för 1 år sen men de fanns där....Det var suddiga drömmar som jag inte såg gå i uppfyllelse för 5öre, jag såg mig själv fast i mardrömmen. Men 1 år sen har jag lyckats med det..Jag är från slutenvården, jag är från "mandos våld", jag har en egen lägenhet med halvan min, har klarat av 3 veckor stenhård sommarjobb  och jag har en plats på programmet jag velat läsa länge...
Och jag är långt ifrån perfekt, även jag har gjort mina misstag och fortsätter att göra misstag..Men jag tar mig över hinder på ett eller annat sätt....Så ge inte upp!...Du klarar av mer än vad du tror att du gör....